Lättläst spänning
Jag har lästa alla sju tidigare böcker i serien och Änglamakerskan är i samma stil som det tidigare böckerna. Boken består av två olika spår, ett som utspelar sig i bakåt i tiden, i det här fallet 1974, och ett spår som utspelar sig i nutid. Som vanligt blandar Läckberg polisarbete med vardagsdramatik.
Jag är lite kluven kring vad jag tycker om Läckbergs böcker. Dom är inte speciellt djuplodade eller språkligt imponerande, vilket kanske inte är meningen heller. Läckberg själv säger att hon skriver underhållningslitteratur och temporär underhållning är definitivt böckerna och så är fallet även denna gång. Änglamakerskan är spännande och är ett utmärkt sätt att fly vardagen och få lite avkoppling.
Det märks att Läckberg har gjort det här med bokskrivandet tidigare. Texten och historien flyter på bra. Dock är boken väldigt pratig och onödigt lång. Jag tycker nog boken hade mått bra av att kortas ner 100-200 sidor. Det finns en del sidohistorier som jag inte tycker bidrar till boken över huvud taget.
Eftersom det var ett tag sedan jag läste en Läckbergs bok så var det lite kul att åter träffa Erica, Patrik, Anna, Gösta med flera.
Jag tycker nog att Änglamakerskan är en av Läckbergs bättre böcker. Den som läser Änglamakerskan får precis det man förväntar sig när man läser Läckbergs böcker. Spänning, lättläst, underhållande och några dagar efter att boken är slut har man glömt stora delar av handlingen men det gör ingenting.
På
www.bokbrus.se finns alla mina ljudboksrecensioner samlade.
Svensk ljudbok
