Bonnier Carlsens blogg

Du hittar vår nya blogg på http://bonniercarlsen.wordpress.com. Följ oss där! Vi ses!

 ”Det är dags för föräldrarna att engagera sig lika mycket i barnens lästräning som i idrottsträningen, tycker författaren och läsambassadören Johan Unenge.”

Debattartikeln som publicerades i LitteraturMagazinet i mars i år har fått ett helt otroligt genomslag – över ettusen likes och etthundrafyrtio delningar.
Läs artikeln i sin helhet här:
http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/johan-unenge-efterlyser

John Ajvide Lindqvist har skrivit sin första bok för unga läsare, ”Sulky och Bebbe regerar okej”, illustrerad av Mia Ajvide. Vi ställde några frågor till paret:

Hur kommer det sig att du har skrivit en barnbok, John?
­­ – När min son var sex år låg vi och fantiserade fram knasiga boktitlar. En av dessa var ”Sulky och Bebbe möter Gubben med huvudet under armen”. Under skrivandet av min bok ”Människohamn” några år senare började jag dagarna med att hitta på ytterligare berättelser om Sulky och Bebbe. Senare gjorde Mia bilder till dem.

Vilka är Sulky och Bebbe?
- Två ettåringar med blöja. En tjock och en smal. En vild och en försiktig. En eftertänksam och en impulsiv. Egentligen ett klassiskt komikerpar.

Hur är det att se Sulky och Bebbe i bild?
- Efter att Mia hittat på hur de ser ut kan jag inte tänka på dem utan att se dem just så. Bilderna fungerar på samma milt surrealistiska vis som texten och jag är glad över dem. Mias bilder tillför dessutom berättelsen ett annat slags värme.

Man kan ana en viss samhällskritik i texten. Stämmer det?
- Kan knappast bli annat när två intelligenta och verbala bebisar knallar iväg och tittar på hur det ser ut i världen.

Vad hoppas du att dina läsare tar med sig?
- Att ha varit med om något kul och lite omtumlande. Och kanske att om man känner sig konstig, ledsen och inte passar in någonstans, att det kan finnas en ö där man får vara, att den kan vara i fantasin eller verklig. Fantastiskt verklig eller verkligt fantastisk. 

Mia, hur har det varit att illustrera Johns text?
- Kul. Det händer så mycket i varje kapitel att det bara var att välja och vraka bland påhitten. Vem vill inte måla en ledsen bomb eller en gubbe med huvudet under armen? För att inte tala om sneda fåglar!

Boken utkommer i september 2012.

Här kan ni se paret Ajvide och lyssna på när de läser ur ”Sulky och Bebbe regerar okej”: http://www.youtube.com/watch?v=fVVADH_UE_o

Dagen innan midsommar hade några av oss nöjet att närvara vid The Booksellers årliga konferens för marknadsföring och design i London. (Programmet hade du kunnat läsa här, men de verkar redan ha tagit ner det och planerat för nästa konferens: Futurebooks.) The Booksellers Marketing and Design Conference gick i stort sett ut på att samla folk från bokbranschen för att lyssna till framstående, innovativa och pratglada personer inom marknadsföring och design. Det blev en inspirerande heldag med snygga bokomslag, kreativitet och nytänkande!

Förmiddagen (marknadsföringsdelen) kan i stort sett sammanfattas med orden ”content is key”. Innehåll är alltså nyckeln till att lyckas i bokbranschen i framtiden. Och man var rörande överens om att alla bokförlag sitter på en massa innehåll som kan stöpas om i digital form. Man ska tydligen också ha koll på sina data för att veta vem som läser vilka böcker och var de bor.

De som pratade om detta var mest folk från mediabranschen, sådana som jobbar med TV, gör reklam och utvecklar spel. Och det fanns så klart en poäng med att de var på en konferens som handlade om böcker; att jobba tätt med och lära sig av andra branscher är något som antagligen är viktigare än vad vi just nu inser (de som just nu sitter och gör appar om hur du kokar ägg är kanske de som om några år producerar våra böcker).

Kaa, Åsa, Lotta och Karin dricker kaffe i London.

Mest intressant från ett annat perspektiv var nog att höra från musikbranschen, där Gerard Saint på Big Active är bäst på att designa skivomslag. Fast Big Active gör så mycket mer än bara omslag. De jobbar med ett helhetstänk som genomsyrar designen av både innehållet och förpackningen i alla format och på alla plattformar. De försöker också engagera lyssnaren i den kreativa processen. Hur? Varför inte göra ett blankt omslag och låta kunden dekorera det med medföljande stickers? Så gjorde de nämligen med Becks album The Information.

Och det är någonstans här – när produkten blir en designad sak som man bara måste bläddra i, känna på och låta ligga framme på vardagsrumsbordet – som diskussionen om bokbranschen som förmedlare av enbart innehåll blir ifrågasatt. För med snygg och intressant design blir det uppenbart hur mycket det fysiska formatet skiljer sig från det digitala. Eftermiddagens budskap blev därför något i stil med ”våga vara kreativ”. Så mycket roligare om du frågar mig.

Composition No. 1, Marc Saporta. Visual Editions. 

Och om du som jag är en trycknörd föreslår jag att du kollar in följande video som visar hur Jonathan Safran Foers märkliga bok Tree of Codes blev till.

Och jag bara måste nämna Angus Hyland från designbyrån Pentagram, som visade upp en hel bibel av underbar formgivning. Klicka på bilden nedan så kan du kolla in deras skrytvideo.

Skolavslutningsdagar och snart snart sommarlov! Nu tar jag fram Heddas bok av Lin Hallberg och med genomgående fyrfärgsillustrationer av Maria Sandberg. Så fin att det inte är klokt! En riktig sommarlovsbok för tillsammansläsning i hammoken, i tältet och alla de ljusa kvällarna. Heddas bok blir presenten till min sommarlovstjej idag. Lin berättar mer om bokens innehåll:

Hallå Lin Hallberg!

Vad var upprinnelsen till Heddas bok? Jag ville skriva en bok om livet och döden. En bok om det ljusa i livet, att som barn bli tagen på allvar och åka på sjubesök med mormor som är veterinär. Det fantastiska i att kunna rädda en skadad trast och att dela säng med en älskad hund, men också en ”gråta ut”-bok som förhoppningsvis skulle göra det obegripliga begripligt också för att litet barn. 

Vem är Hedda?                                                                                                              Hedda är en liten flicka som älskar att vara med sin mormor och djuren på hennes gård. Där finns både de levande, påtagligt existerande djuren, men också de djur som mormor hade innan Hedda föddes. Den fantastiska hästen Saga och den mest underbara av underbara hundar, Chippen. Deras närvaro på gården är lika påtaglig som de levande djurens. För Hedda vävs allt samman. Fantasin och verkligheten leker hand i hand. 

Vad är det för slags bok? Vem ska läsa den?                                                               Jag vill att alla ska läsa Heddas bok. Den har något viktigt att säga till barnet i oss, till den vuxne som vill ge ett barn hopp och förtröstan, till den som vill ha hjälp med att prata kring de svåra frågorna i livet. Heddas bok erbjuder en fast grund att stå på. En plats man kan se ut från och säga, jag förstår, allt föds och allt dör. Det är så som livet är. Heddas mormor är en ”stor” människa. Hon vet att hon själv snart är borta och hon ser sommaren med Hedda som en chans att på tusen olika sätt få säga ”jag kommer alltid att vara med dig, vad som än händer, glöm inte det.”

 /Lisa

När Jeff Kinney började lägga upp sina seriestrippar på www.funbrain.com hade han aldrig kunnat drömma om att 20 miljoner läsare skulle börja följa streckgubben Gregs bravader. 2007 kom den första boken ut i USA och året efter gav vi ut den på svenska. Det tog några böcker innan man fattade hur bra de var även här – och vår kollega Agneta var tvungen att övertyga resten av redaktionen att vi bara måste ge ut dem – men nu råder det inga tivel om att Greg verkligen regerar (och Rodrick såklart). Om du råkar ha missat Greg Heffleys äventyr och manövrar i serien Dagbok för alla mina fans kan du titta in här en gång i veckan för ett smakprov.

/Marcus, redaktör

Har du ibland undrat hur det skulle vara att plötsligt befinna sig på ett bokförlag? Kanske ett förlag som sysslar med barn- och ungdomslitteratur? Då kan jag berätta att det kan vara t.ex. så att du kommer in och:

Höga, röda hyllor fyllda med böcker sträcker sig genom lokalen.

Ovanför ett skrivbord hänger Nalle Puh och dinglar i en ballong. På väggen intill åker bergatrollen omkring på en flotte och letar efter sitt nya hem. Hos formgivarna har mumintrollen flyttat in, i bokhyllan vaknar Vira och i kapprummet säger barnen adjö till Herr Muffin.

Överallt syns spåren av berättelserna, överallt papper, böcker, anteckningar, möten, provtryck, manus- och omslagsdiskussioner. Författare och illustratörer vandrar förbi i korridorerna.

”Har du fått tag den där tecknaren än?” ”Vilket bokomslag passar bäst, det högra eller vänstra?” ”Vi borde få henne att skriva en bilderbok!” ”Vem pratade med översättaren?” ”Har du läst det där spontanmanuset än?” ”Vad hände på redaktionsmötet?” ”Vill du ha kaffe?” ”Å, vilket språk!”

Det är en verkstad för sagor, för berättelser. För spänning och romantik, för gröna, bruna och gredelina tanter, för små brokiga och stora arga, för äventyr och katastrofer, för spöken och olyckligt kära, för de pälsklädda och de uppklädda och de i prickiga kalasbyxor. Berättelser om allt det som vi människor behöver och längtar och tänker, oavsett hur gamla vi är.

Det är vad man kan uppleva när man får chansen att vara på ett barnboksförlag, och det är vad jag fått uppleva de senaste tio veckorna. Undrar du om jag kommer att sakna det?

Ja, sagolikt mycket.

 /Yrsa, praktikant på Bonnier Carlsen ( i exakt 56 minuter till)

Så här finurliga ser de nya vännerna Ingrid och Ivar ut när de träffas på omslaget till den första boken i en ny bilderboksserie som kommer i höst.

Och så här såg det ut när Ingrid och Ivars författare och illustratör träffades för allra första gången häromdagen i Stockholm.
Ett tiotal bilderböcker har de hitintills gjort – Katerina Janouch från Sverige och Mervi Lindman från Espoo i Finland. Och fler böcker blir det som sagt …
I början av september ligger boken om Ingrid och Ivar på bokhandelsdisken.

Håll utkik!
Stina

Rys och mys med en magisk spänningsroman: Amanda Hellbergs Jag väntar under mossan har precis kommit ut. Vi har frågat henne hur boken blev till!

Hallå, Amanda Hellberg! Hur kom det sig att du skrev just den här berättelsen?

Jag fick en puff av en brittisk fantasy-författare som också bor i Oxford, Philip Pullman. När han fick veta att jag är intresserad av skandinavisk folktro uppmuntrade han mig att skriva en ungdomsbok om det. Och efter tre spänningsromaner var det härligt att fokusera på en ung läsare. Och jättehäftigt att få göra kapitelillustrationerna – en barndomsdröm som blev sann!

Tilda är ju svensk och engelsk och bor i England men har rötter i Sverige, många har ju bakgrund i andra länder än Sverige… Igenkänning?

Ja! Tilda är en engelsk flicka med en svensk mamma, som min egen dotter, fast äldre förstås. Tilda vet inte mycket om sina rötter från början, men under en förtrollad sommar i sin morfars stuga i de svenska skogarna konfronteras hon med gamla hemligheter, skräckfyllda äventyr och många av våra sagolika nordiska oknytt. Tilda hittar sin identitet och styrka, och det förändrar hennes liv.

Hur hann och orkade du det med nyfödd och storebror och andra bokprojekt?

Det mesta skrev jag faktiskt innan jag hade en nyfödd. Däremot redigerade jag en hel del efteråt, parallellt med att jag redigerade min senaste vuxenroman Tistelblomman. Det gick på något vis, min tjej sov ganska bra på dagarna och tvååringen gick på förskola. Det var riktigt skönt att inte ”bara” vara nybliven tvåbarnsmamma, utan att ha den där effektiva författarbubblan att fly in i. Men det är klart, jag jobbade en del på helgerna också, och såg kanske inte tvååringen så mycket som jag skulle ha önskat under den perioden. Det som var positivt var att han kom väldigt nära sin pappa.

Blev du rädd när du skrev?

Inte skräckslagen, men jag blev förtrollad på något sätt, och ibland oerhört rörd. Det var en makalös skrivprocess, jag har aldrig varit med om något liknande. Ibland var det som om någon annan satt och skrev, jag bara åkte med. Min man Emmet tyckte dock att vissa teman i berättelsen var så fruktansvärt obehagliga att han ville att jag skulle tänka om. Men det handlar ju lite om hur man beskriver något svårt också. Sedan blev han väldigt involverad för han har egentligen mer kunskap om fantasy än jag. Det blev nästan som ett familjeprojekt.

Tycker du att det är skillnad på ung vuxen- och vuxenskönlitteratur?

Ja. Och nej. ”Att skriva för unga är ungefär som att skriva för vuxna, man måste bara skriva ännu bättre”, var det någon som sa. Det gillar jag. Sedan är det ju dramaturgiskt tacksamt att skriva om en tonårig huvudperson som får uppleva mycket för första gången och hitta fotfästet i en ny värld; vuxenvärlden. Det blir starka, härliga känslor och en ytterligare dimension.

Vad du håller på med nu?

Umm… Diverse projekt! I vanlig ordning. Vissa kanske går hela vägen till utgivning, andra får vi se. I höst kommer jag till Bok & Biblioteksmässan i egenskap av både vuxen- och ungdomsförfattare, ser fram jättemycket mot det.  Sedan kommer det en ny bok i höst, en skräckantologi som heter De odöda där jag medverkar. Och till jul är det tänkt att jag ska vara färdig med första utkastet till min nya vuxenroman. Men jag har absolut fått blodad tand och vill skriva mer för unga läsare!

Hur blir sommaren?

Förhoppningsvis lagom ljummen, med mycket läsning, skrivprojekt och familjemys.

Och visst verkar det som om sommaren redan börjat? Skaffa boken och släng dig i närmaste hängmatta! /Marcus och Karin, redaktörer

Visst är det något visst med sommarlovsböcker? De där man läser i hängmattan, lutad mot ryggsäcken på ett fartygsdäck i solen, i ett fuktigt tält… Böcker man läser när man är helt ledig går man liksom upp i på ett annat sätt, man kan tillåta sig att bli helt uppslukad. Plötsligt har en dag gått med näsan mellan pärmarna, och vad gör det?

Snart kommer en bok som jag tror kan bli just sådan läsning: Jag väntar under mossan av skräckdrottningen Amanda Hellberg. Det är berättelsen om Tilda, som i en värld av sällsamma skuggväsen och uråldrig maktkamp söker svaren på svåra frågor: Vad hände egentligen med Tildas mormor? Varför är det så obehaglig stämning nere vid sjön? Och vem är Tilda själv?

Och skådeplatsen är en sommarstuga i skogen. Brrr! Perfekt för soliga dagar. Och regniga. För den som vågar…

I dagarna skickas boken ut till pressen, som får läsa den lite före alla andra. För att ge extra känsla har vi pimpat utskicket med spindelnät, vissna blommor och döda fjärilar. Visst blev det rätt snyggt? Och visst lockar det till läsning?

/Hanna, pr- och informationsansvarig på förlaget