Boktipset tipsar

Kristian Gidlund är högaktuell med sin bok I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början. Boken bygger på bloggen med samma namn som Kristian började skriva när han fick sitt första cancerbesked.
Läsaren får följa Kristian hela vägen från beskedet, första cellgiftsbehandlingen, via perioden då det såg ut som behandlingen hade lyckats fram till nu när Kristian befinner sig i livets slutskede; magcancern är obotlig.
Det är en skakande, stark och sorglig läsning som berör in i själen. Svår att prata om. Lätt att älska.
Jag ställde några frågor till Kristian. Frågor som var svår att formulera, men jag hoppas att de gör honom rättvisa.
Missa inte tävlingen längst ner i inlägget.
/Carin

******

Du har valt att vara väldigt öppen med din sjukdom och ditt mående etc. Vilka frågor är inte okej att ställa till dig?
Ställs de på rätt sätt, så är jag beredd på vilka frågor som helst. Det viktigaste är intresset. Och kontexten. Det kan bli väldigt galet när någon vill ställa livets största frågor i helt fel sammanhang, som på en fest eller om jag gör någonting med min familj, till exempel.

När du började din resa, bloggen, hade du förväntat dig det här genomslaget? Hade du förväntat dig det bemötandet du får? Om inte, hur skiljer det sig från förväntningarna?
Nej, det hade jag inte. För jag hade inte förväntat mig något genomslag över huvud taget eftersom jag startade bloggen för min egen skull – och med det inräknat min familjs och mina vänners skull.

När jag hörde dig prata om din bok, din sjukdom, ditt liv och död så tänkte jag mycket på hur väldigt saklig du förhöll dig till det.  Är det ett resultat av ditt skrivande, att du hela tiden varit öppen med din sjukdom eller ett sätt att hantera faktumet?
Det är ett resultat av min personlighet, skulle jag tro. Och ska jag skriva om någonting måste det vara hyfsat begripligt. Utan tillgänglighet – textförståelse – för eventuella läsare finns det ingen vits för mig att skriva.

Copywright/Foto: Malin Sydne

Cancer, döden är minst sagt laddade ämnen, känner du att folk tassar på tå kring dig eller har din öppenhet gjort bemötandet du får annorlunda?
Jag kan också tänka mig att du väldigt mycket få ta rollen av den som tröstar; människor du möter mår dåligt över ditt öde. Hur förhåller du dig till det?
Det skiljer sig oerhört mycket från person till person. Och det beror givetvis på dessa personers egna erfarenheter, men också på deras sociala kompetens. Svårt att säga hur jag förhåller mig till det hela. Situationen är fruktansvärd och jag hatar den. Jag är extremt trött på den och vill bara fortsätta med det liv som på något sätt kraschade i och med diagnosen. Men hur mycket och hur gärna jag än vill, så är det här min verklighet. Min vardag. Så det gäller att försöka göra någonting vettigt utifrån de förutsättningar man har.

Vilken musik inspirerar dig?
Allt som är bra. Allt som på något sätt attraherar mig. Och det kan vara allt ifrån någonting stenhårt med Mastodon till psykedelisk soul av Billy Paul, och allt som får plats däremellan.

I början av året publicerades ”Landet jag lämnar – Sverige 2013”, en text av dig i Aftonbladet, där du skriver om hur du ser på världen, Sverige idag. Du tecknar en mörk bild av samtiden. Vilken tycker du är den viktigaste samhällsfrågan/samhällsförändring som måste till?
Att vi måste fokusera på människan, snarare än vad som ger bäst avkastning. Nu stirras det blint på vinst, i alldeles för många sammanhang. En för hetsig jakt efter vinst kommer till slut leda till förlust. Det är min fasta övertygelse.

******
Vinn en ”I kroppen min”-t-shirt, som Kristian skapat i samarbete med konstnären Robin Gnista, och ett armband med texten ”Fuck Cancer”. Vi har tre tröjor att lotta ut; 2 i storlek M och 1 i Large.
Svara på frågorna nedan samt motivera varför just du ska vinna så har du chans att vinna.

 I vilket band är Kristian Gidlund trummis?
1. Kent
X. Sugarplum Fairy
2. The Ark

Vilket förlag ger ut ”I kroppen min”?
1. Bokförlaget Forum
X. Bokförlaget Atlantis
2. H:ström

Skicka svaren samt motiveringen, tröjstorlek och din postadress till info@boktipset.se senaste den 31 maj.

Skänk gärna en extra tanke och allra helst en slant till Ung Cancer.

Bilden är lånad från Ung Cancer.

Itgänget har nu fixat så att det går att installera Akismet gratis på bloggarna.
Detta är dock något som var och en måste göra själv.

Här följer en instruktion om hur ni går till väga:

Idag är det den Stora Bokbytardagen.
Ge er ut på stan med en bok under armen och byt med någon som också bär på en bok!

Om ni vill ha det lite mer organiserat så hittar ni ett antal platser här där det går att mötas upp.

Som många av er ha märkt så har vi just nu stora problem med spam och pingar på bloggarna. Något vi verkligen beklagar. Teknikerna jobbar på att lösa problemet, men det verkar som att det är ett stort problem att lösa.

Under tiden så är det bästa tipset vi kan ge er att ni går in för att administrera bloggen, därefter klickar på ”Inställningar” längst ner i vänstermenyn, klicka sedan på ”Diskussion”. Nu får ni upp ett antal alternativ. Vi rekommenderar att ni bockar ur ” Tillåt meddelanden om länkar från andra bloggar (pingar och trackbacks.) ” samt under ”Innan en kommentar visas” antingen väljer att bocka i ”måste en administratör alltid godkänna kommentaren” eller ”måste kommentarförfattaren ha en tidigare godkänd kommentar”. Vi rekommenderar den senare av de två eftersom de flesta av er kommenterar på varandras bloggar ganska ofta och då behöver ni inte godkänna varje kommentar, utan enbart från dem som är helt ny.
Glöm inte att spara ändringarna när ni är klara.

Vi beklagar verkligen detta och hoppas på att en lösning ska vara i stånd så snart det bara går.

Driftiga unga tjejer ska synas och höras! Det tycker vi på Boktipset är viktigt. När Boktipsetmedlemmen Tova Bokugglans praktik på Gilla Böcker sammanföll med utgivningen av Katarina Sandbergs romandebut Vi är inte sådana som i slutet får varandra så kändes det självklart att de skulle få mötas och prata.
Här nedan följer Tovas intervju med Katarina.
Boktipset vill rikta ett stort tack till Tova för intervjun och till Gilla Böcker som gjorde det möjligt!

*********
Katarina Sandberg som nu debuterar med Vi är inte sådana som i slutet får varandra pluggar nationalekonomi i Uppsala. Hon är också aktiv i teater och sång, och skriver krönikor. Hon har alltid velat publicera en bok, men trodde det skulle hända om tidigast 10 år. ”Det fanns på min ”before I die-lista” men jag hade en bild av bokbranschen att det är helt omöjligt att ge ut en bok, speciellt när man är ung”.

När hon gick sista året på gymnasiet så skrev hon en bok som projektarbete, som gavs ut den 30 april på Gilla Böcker. När hon började skriva visste hon inte om allt skulle bli en hel bok, utan hon skrev väldigt öppet. Hon skrev korta anteckningar som sen gjordes om och skapade Cassiopeja, huvudpersonen. Under tiden skickade hon in delar av berättelsen som nominerades till Lilla Augustpriset. ”Då fick jag det bekräftat att det kan bli något av det här. Jag förstod också att det kanske är värt att skicka in det till ett förlag”.

I början följde hon skrivtips, som att skriva varje dag, men sen märkte hon att det inte gick, hon vill inte känna sig tvungen att skriva. ”När det är lite ostrukturerat blir det lustfyllt. Det bästa jag har skrivit, var när jag hade det superkaos i livet och jag inte kunde göra något annat än att skriva!”

Katarina hittade snabbt hur språket skulle vara, men hon hade svårare att få ihop handlingen först. ”Språket var det minsta problemet. Jag hade väldigt lite teknik i början och det gjorde att jag fick väldigt mycket att redigera sen”. När hon skickade in manuset var hon säker på att det var en vuxenbok men förlaget Gilla Böcker, förklarade att den skulle passa att ges ut som ungdomsbok eller crossover.

”Boken handlar om Cassiopeja som är 19 år och flyttar från en liten stad till Stockholm och pluggar juridik, egentligen är det slump, det är bara att hon är ambitiös och har bra betyg. Hennes kompisar har pojkvänner, bostadsrätter och planer för livet, medan hon själv tycker allt är en stor klyscha. Men hon är också skapad ur den största klyschan av dem alla, hennes mamma träffade en man i Paris som Cassiopeja är resultatet av. Men så en dag så träffar hon kärleken själv och då vet hon inte vad hon ska tycka.”

Titeln Vi är inte sådana som i slutet får varandra är ett citat från Håkan Hellströms låt Nu Kan Du Få Mig Så Lätt. ”Förlaget och jag satt och spånade om titel och så kom det bara upp. Jag tycker den passar för många som kommer läsa den är lite av en Håkan-generation”.

Katarina vill ha skrivandet som en hobby och kan tänka sig att jobba med det under en period, men inte som ett heltidsyrke resten av livet. ”Man blir nog lite knäpp av att inte ha några arbetskollegor och det blir enformigt med att bara sitta vid en dator”. Just nu tar hon en liten paus från bokskrivandet, men i sommar planerar hon att börja på en ny bok.

*********

Katarina och Tova

Jag som intervjuade Katarina heter Tova och är 15 år. Jag praoade hos förlaget Gilla Böcker i två veckor och fick då chansen att intervjua Katarina till Boktipet.se och min blogg. Jag driver bokbloggen Bokugglan, där jag tipsar om ungdomsböcker och andra nyheter från bokvärlden. I år är jag också en av bloggambassadörerna till Bokmässan.

Jag tyckte att boken var riktigt bra! Språket känns modernt och ibland humoristiskt. Handlingen är intressant och karaktärerna känns verkliga. Fortsättningen av min recension kommer upp på min blogg efter recensionsdatumet, som är den 7 maj.

Nu är vinnarna utsedda i vår tävling där man kunde vinna Jessica Kolterjahns bok Den bästa dagen är en dag av törst om Karin Boyes år i Berlin.

Rätt svar på frågorna var 1 och 2.
Den bästa dagen är en dag av törst är Jessicas tredje bok.
Karin Boye var författare.

Boktipset säger stort grattis till Emma Cardell, Saga Nordwall och Fanny Gunnarsson som kan se framemot riktigt bra läsning!

Jessica Kolterjahn debuterade 2007 med romanen Ut ur skuggan. Just nu är Jessica aktuell med sin tredje roman Den bästa dagen är en dag av törst, som är en fri fantasi över det år (1932) som Karin Boye tillbringade i Berlin.
Jessica Kolterjahn har med sina två tidigare böcker utmärkt som en riktigt stor författare och det är med stort intresse jag har sett framemot att den här romanen. Som dessutom låter en av mina andra favoriter spela huvudrollen.
Jag kontaktade Jessica för att ställa lite frågor om Den bästa dagen är en dag av törst, skrivandet och Karin Boye.
/Carin

Copyright/fotograf: Julia Wagner

Vad fick dig att skriva en bok om Karin Boye och just året i Berlin?
Jag har alltid varit fascinerad av Karin Boye som person och när jag efter Nattfjäril skulle sätta mig ner och skriva en ny roman föll det sig ganska naturligt att skriva om just henne. Däremot var det inte från början klart att jag skulle skriva om året i Berlin. Det var något som utkristalliserade sig när jag gjorde researchen. Det året påverkade Karins liv stort och ju djupare jag kom i researchen desto tydligare blev det för mig att det var det jag ville skriva om.

Den bästa dagen är en dag av törst kan man kategorisera som faktion, skulle jag säga. Hur förhåller du dig till begreppet?
Jag vurmar för faktioner. Det ger texten en dubbel nerv som både lockar och i vissa fall provocerar läsaren. Som författare ställer man hela tiden sin läsare mot frågorna: vad är sant och vad är påhittat?
Som läsare måste man någonstans ta ställning om man kan släppa att det handlar om en fysisk person och låta sig svepas med av fiktionen.

Vad skulle du säga är fördelarna och nackdelarna med att skriva om en känd person?
Fördelarna är att det är fler som vet vem man berättar om och kanske har en nyfikenhet kring personen i fråga. Nackdelarna är att man rubbar på verkligheten kring personen vilket kan störa vissa läsare.

Du har tidigare gett ut två böcker; ”Nattfjäril” och ”Ut ur skuggan”. Som jag ser det har dina tre böcker starka beröringspunkter; kvinnlig huvudperson, förfluten tid. Längtan och flykt ser ut att vara din tematiska hemvist. Hur tänker du kring det? Är det slumpen eller en intention du har?
Det är ämnen som jag dras till och även om jag inte har haft det som intention så vrids texten alltid åt det hållet. Jag väljer också ämnen och historier där sådant ligger i botten.

Om man inte är så bekant med Karin Boyes författarskap, var tycker du att man ska börja?
Det naturliga vore att läsa hennes diktsamlingar men eftersom hennes roman Kris är självbiografisk skulle jag kanske börja med den och sedan läsa dikterna vilket ger ett helt annat djup åt dem när man vet lite mer om Karin själv.

*******
Missa inte chansen att vinna Jessicas bok om Karin Boye.
Svara på frågorna nedan samt motivera varför just du ska vinna boken.
Hur många böcker har Jessica Kolterjahn publicerat?
1. Tre
X. En
2. Fem

Vilket yrke hade Karin Boye?
1. Kock
X. Polis
2. Författare

Maila svaren samt motivering till info@boktipset.se senast den 26 april.

Idag har vi dragit fyra glada vinnare av Oskar Skogs Pojken som fann en ny färg.

Vi säger stort grattis till Ulla England, Annica Beckman, Iréne Larsson och Gustav Dolk som samtliga kommer få ett exemplar av boken skickade till sig.

Oskar Skog debuterade som författare i februari i år med boken Pojken som fann en ny färg, som är en både jättestark och väldigt skör skildring av en kvinna och en man och ett barn som inte riktigt är som andra barn.

Jag bad Oskar skriva en text åt Boktipset och har nedan hittar ni det underbara resultatet!
Läs och må bra. Och missa inte chansen att vinna Oskars bok! (se längst ner)
/Carin

* * * * * *
Och det som kändes som en vanlig tisdag när jag öppnade ögonen.
Meddelanden på Facebook. Telefonen ringde.
”Din bok är med på tv.”
Jag var rädd för att titta. Det här skulle ju inte börja förrän nästa vecka. Det var då media skulle börja recensera min debutroman. Om de gjorde det. Sånt kan man aldrig veta.
Aldrig vara säker på.
Jag tittade på inslaget i SVT där Yukiko Duke pratade om boken. Och där, i de ögonblicken, kändes det som om hon förstod. Som om hon tagit den till sig.
Blivit berörd av den. Att den blir något hon sparar på, tar med sig.
Det var väl inte en tår som jag såg.
Kanske mina egna.
Under det inslaget blev allt det jag velat uppnå sant.

Sedan dess har jag fått så fina recensioner, så många personliga meddelanden och mail, från människor som läst och hittat något i berättelsen som påverkat dem.
Som om jag lyckats nå fram och röra något i deras liv.
Jag kan inte be om mer.

Det som började en sommardag 2010, som blev en text under 2011, var nu färdigt. Jag hade lagt den bakom mig, jag kommer aldrig att kunna lägga den bakom mig helt.
En del av den kommer jag alltid att bära med mig.

En tredjedel av boken är min version av sanningen. Min verklighet. Det är nödvändigtvis inte samma sanning eller verklighet som någon annan som varit med i de specifika situationerna har. Vi delar situationerna, inte automatiskt innehållet i dem. Det är min upplevelse. Den andra tredjedelen är en sorts förstärkt verklighet,  händelser som har inspirerat och påverkat mig, som jag tagit i mina händer och gjort något nytt av.  Tagit mig den friheten.

Den sista är helt påhittad. Vad som är vad får man själv bestämma. Kanske finns det inget rätt svar.

Pojken som fann en ny färg handlar om kärlek. Den vi alla har upplevt på något sätt. Och vad som händer i ögonblicken allt går sönder. Den handlar om ett barn som finner en ny färg.

Det här är inte min berättelse längre.
Nu är den er.
Det är så det ska vara.
Kanske är det här avslutet jag letat efter.

* * * * * *
Ta chansen och vinn Oskar Skogs debutbok Pojken som fann en ny färg.
Svara på frågan nedan samt motivera varför just du ska vinna Oskars bok.

Vilket förlag har gett ut Pojken som fann en ny färg?
1. Norstedts
X. Smockadoll
2. Bokförlaget Forum

Maila svaret samt motivering till info@boktipset.se senast den 15 april.

Idag lämnade jag kontoret för en stund och gick och lyssnade på Kristian Gidlund när han pratade om sin kommande bok, men allra mest om hur det är att leva med vetskapen att han snart ska dö. Eller snarare LEVA trots vetskapen om att hans egen död inte är långt borta.

Inom kort kommer en text om mötet och en intervju med Kristian här på Boktipset.

Den 18 april släpps hans bok I kroppen min : resan mot livets slut och alltings början som handlar om att hans kamp mot cancern.
Den rekommenderas till alla!
/Carin